fredag 17 augusti 2012

Ibland känns löpning bara tråkigt.

Det blev ett riktigt oskönt distanspass på 10 km. Började med att jag inte hann nyttja solen utan kom ut först vid 20:00. Jag hade bestämt innan att jag skulle springa lugnt och bara köra min obligatoriska 4;30 kilometer som farthöjning. Började jättelugnt och pulsen stack iväg till 170-175 direkt och höll i sig i ca 1 km sedan gick den ner till normalnivå. Bra tänkte jag, nu kommer detta gå som en dans men icke. Jag var totalt kraftlös och benen svarade inte alls. Låg i 6-6:10 tempo, pulsen var låg men inget driv alls. Körde på min snabba km och fick slita som attan för att orka dettta. Efter denna var det som bensinen tog slut. Hade bara negativa tankar hela vägen, allt vara bara skit, ungefär som man känner sig vid 17 km i Göteborgsvarvet. Sprang där och funderade allvarligt på vad fan jag höll på med, undrade om det fanns något annat jag kunde pyssla med istället. Idag är jag slitnare än efter ett tungt intervallpass och motivationen är inte hög kan jag säga. Nu måste det till ett riktigt "slöpass" tror jag där man bara kan njuta och inte anstränga sig alls.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar